jag är kär i en ängel
har aldrig känt mig såhär ensam
har aldrig gråtit såhär många tårar
har aldrig saknat närhet som nu
undrar tänker orkar inte
försöker hitta motivation efter motivation
spyr på jobbet bokstavligt talat
men ler ändå
frågar mig seriöst varför
och är det verkligen värt smärtan?
tänker varför kan man inte bara va
göra allt det där som får en glad
frivilligt
sitter jag här och känner mig som en gäst
i mitt eget hem
ibland önskar jag att jag bara kunde släppa taget
och sluta tänka överkhuvudtaget
Kommentarer
Trackback
